Innan vi faktiskt kan skriva något meningsfullt program, måste vi lära oss hur man lägger till dessa standardbibliotek till vårt projekt.

För att lägga till externa filer till ditt program måste du använda preprocessor-direktiv. Dessa är kommandon som styr preprocessorn, ett verktyg som transformerar kod innan kompilering. Syntaxen för de flesta preprocessor-direktiv är:

Kommandot som lägger till externa filer till ditt program kallas #include, och detta är kommandot vi kommer att använda mest för tillfället.

Standardfiler bifogas med hjälp av vinkelparenteser < >, men du kan också skapa egna filer och koppla dem till ditt projekt på liknande sätt, med hjälp av dubbla citattecken " ".

Hur #include fungerar

Titta på koden nedan. En av parenteserna saknas. Försök att köra denna kod och se vad som händer.

Du får ett fel av en saknad }. Detta görs med avsikt för att visa hur #include fungerar. Vi kan skapa en separat fil som endast innehåller }-symbolen och inkludera den i main.cpp-filen med hjälp av #include-direktivet.

Problemet har blivit löst, och du bör inte längre stöta på ett fel. Anledningen till denna lösning ligger i naturen av #include-direktivet, som i huvudsak bara kopierar och klistrar in innehållet i en fil på den plats där det anropas.